En röd betongpanna från sjuttiotalet och ett lertegeltak i samma kulör kan vara nästan omöjliga att skilja åt på tjugo meters håll, särskilt när båda har fått en grön hinna på norrsidan. Från gatan går det helt enkelt inte att avgöra. Därför vet många villaägare inte vad som ligger på taket förrän någon står på en stege och vänder på en panna.
Det går fortare om det finns en panna som har tappat ett hörn. På en lertegelpanna är brottytan röd, eller vilken kulör pannan nu har, hela vägen igenom. På en betongpanna är den grå, med sandkorn som syns som små prickar, och den röda eller svarta färgen visar sig vara ett tunt skikt utanpå.
Den skillnaden får följder långt bortom utseendet. Materialet styr hur taket åldras, vilka skador som är värda att leta efter och hur svårt det blir att hitta ersättningspannor när en blåsig natt har lossat några stycken. Det påverkar också samtalet den dag taket ska läggas om, för valet står sällan mellan två likvärdiga alternativ. Det står mellan två material som åldras på helt olika sätt.
Den här tiden på året, när nätterna börjar pendla runt nollan, är det dessutom lättare att se vad som pågår. Det är växlingen mellan blött och fruset som avslöjar svagheterna i båda materialen, fast på olika ställen och i olika takt, och efter några frostnätter syns ofta sådant som en hel sommar har dolt.
Färgen sitter på olika djup
Lertegel är bränd lera. Kulören kommer antingen från leran själv eller från en engobe, ett tunt lerskikt som bränns fast på pannan, och i de flesta fall sitter färgen så djupt eller så hårt att den åldras tillsammans med pannan. Ett lertegeltak som har legat länge blir mattare och får en patina, men det blir sällan grått.
Betongpannan är gjuten av cement, sand och pigment, och ytan har oftast fått en beläggning som ger både kulör och en viss täthet. Det är just den beläggningen som slits. Efter några decennier av regn, sol och frost blir ytan sträv, pigmentet bleks och betongen under börjar suga upp mer vatten. Det är därför gamla betongtak så ofta är gröna: en sträv yta som håller fukt länge är en utmärkt växtplats för mossa och alger.
Det betyder inte att betongpannan är ett sämre material. Den är jämn i måtten, tålig mot slag när den är ny och har legat på väldigt många villor från efterkrigstiden och framåt utan att någon har haft anledning att klaga. Men den åldras utifrån och in, medan lertegel snarare håller sin yta och i stället kan få problem inne i själva materialet.
Det problemet kallas frostsprängning. Om ett tegel har bränts ojämnt eller har små sprickor kan vatten tränga in, frysa och spränga loss flagor. Det syns som pannor där ytskiktet har lossnat i fläckar, ofta på de mest utsatta ställena nära takfoten eller intill rännor där vatten blir stående. Äldre tegel brukar beskrivas som känsligare än nytt, men tillverkare och årgångar skiljer sig mycket, och två pannor från samma tak kan se helt olika ut efter samma vinter. Hur mycket av skadan som beror på åldern och hur mycket som beror på hur pannan en gång brändes går sällan att reda ut i efterhand.
Uppe på stegen betyder det att man letar efter olika saker. På ett betongtak är frågan ofta hur långt ytan har hunnit vittra och om pannorna fortfarande tål att gås på. På ett lertegeltak handlar det snarare om hur många enskilda pannor som är skadade och om de går att byta ut en och en utan att röra resten.
| Egenskap | Lertegel | Betongpannor |
|---|---|---|
| Råvara | Bränd lera, ibland med engobe eller glasyr | Cement, sand och pigment, oftast med en ytbeläggning |
| Var kulören sitter | I materialet eller i ett fastbränt skikt | Främst i ytan, kärnan är grå |
| Typiskt åldrande | Ytan står sig, enstaka pannor kan flagna av frost | Ytan blir sträv och bleks, pannan suger mer vatten med åren |
| Tecken att hålla ögonen på | Flagor och avskalade fläckar nära takfot och rännor | Mossa, alger och pannor som spricker när någon kliver på dem |
| Ersättningspannor | Finns ofta begagnade i passande mått och kulör | Äldre modeller kan vara utgångna och ha andra mått än dagens |
| Vid omläggning | Pannorna går ofta att lägga tillbaka | Beror på hur mycket ytan har vittrat |
Raden om ersättningspannor är den som oftast överraskar. Betongpannor har tillverkats i många modeller under årens lopp, och äldre profiler går inte alltid att köpa längre. En ny panna i närmast liknande modell kan kräva ett annat läktavstånd eller ha en annan falsning, och då ligger den inte tätt mot grannarna även om den ser rätt ut från marken. Lertegel finns i betydligt större omfattning begagnat, från rivna hus och omlagda tak, vilket gör det lättare att hitta något som passar både i mått och i kulör.
Bakom både flagor, mossa och reservdelar finns dessutom något som varken lertegel eller betong säger något om, och det är det som ligger under. Pannorna är det första skiktet mot vädret, men det är underlagstäckningen, papp eller duk, som tar hand om det vatten och den snö som blåser in under dem. På många äldre tak är det underlaget som är slut långt innan pannorna är det. Då hjälper det inte hur fina pannorna ser ut, och det är ofta därför ett tak som verkar helt på hösten börjar droppa på vinden i februari, när snön driver in under pannorna och smälter.
När taket ändå ska läggas om
En omläggning, alltså att underlagstäckning, läkt och ibland råspont byts, väcker materialfrågan på nytt. Det enklaste är att lägga tillbaka samma sorts panna, och det är ofta det rimliga. Tyngden ligger i samma storleksordning för lertegel och betong, så takstolarna brukar inte vara det som avgör just den jämförelsen. Byter man däremot från plåt eller papp till pannor är det en annan sak, och då behöver konstruktionen bedömas innan någonting beställs.
Det som brukar tala för betong är att pannorna i regel kostar mindre att köpa och att de går snabbt att lägga eftersom de är så jämna. Det som brukar tala för lertegel är att kulören står sig och att pannorna på ett väl lagt tak kan återanvändas vid nästa omläggning, en generation senare. Hur tungt de argumenten väger beror på hur länge man räknar med att bo kvar och hur mycket man bryr sig om hur taket ser ut om trettio år, och det är frågor som ingen takläggare kan svara på åt ägaren.
Ett betongtak där ytan är vittrad men pannorna fortfarande är hela hamnar ofta i en gråzon. En takläggare ser pannor som duger gott på nytt underlag. En annan ser ett slöseri i att lägga ny läkt och ny papp och sedan sätta tillbaka pannor som redan har tappat sin yta. Vem som har bäst poäng hänger på hur mycket pannorna suger och hur många som spricker när de tas ner, och just det bortfallet är svårt att förutse från en besiktning. Det är därför rimligt att fråga hur offerten hanterar pannor som går sönder under arbetet.
Mellan att lägga tillbaka och att byta finns ett tredje spår för betongtak, och det väcker olika åsikter: att måla om pannorna. Det ger en ny yta och en ny kulör, men det gör ingenting åt underlaget, och en målad yta behöver i sin tur underhåll. På ett tak där underlagstäckningen ändå är gammal köper man sig i bästa fall några år, och det kan vara värt det om man vet att man ska sälja. Om man tänker bo kvar länge är det svårare att se poängen.
Den som har lertegel och funderar på att gå över till betong har ytterligare en sak att ta ställning till, särskilt på äldre villor. Husets utseende ändras även om kulören är densamma, eftersom ytan, profilen och hur ljuset faller på taket blir annorlunda. I områden med detaljplan kan en ändring som påverkar byggnadens yttre utseende kräva bygglov, och för byggnader som är särskilt värdefulla gäller ett förbud mot förvanskning. Boverket beskriver hur reglerna i plan- och bygglagen är tänkta att fungera, men i praktiken är det kommunens bygglovshandläggare som avgör, och det är bättre att fråga före än efter.
Att fråga innan man bestämmer sig gäller också själva taket. Svealand Takservice och andra takläggare som arbetar mycket med äldre villor runt Stockholm börjar med att gå upp, vända på pannor och titta under dem innan materialet kommer på tal. Underlagstäckning, läkt, genomföringar och rännor får lika stor plats i bedömningen som pannorna. Det är den genomgången som gör en fast offert läsbar: står det vad som ska bytas under pannorna, och om pannorna läggs tillbaka eller ersätts, kan två anbud jämföras post för post och inte bara på slutsumman.
Den jämförelsen har också en skattemässig sida. ROT-avdraget omfattar arbetet men inte materialet, så prisskillnaden mellan lertegel och betong ligger helt i den del av fakturan som avdraget inte rör. Räknar man på materialet separat syns skillnaden som den faktiskt är, i stället för att spädas ut i en totalsumma där avdraget redan är draget.
Och pannan som ligger trasig i rabatten efter höstens första storm är värd en titt innan den åker i soporna. Grå i brottet betyder att det är ytan, mossan och hur pannorna klarar att bli belastade som ska följas. Röd hela vägen igenom flyttar uppmärksamheten till de enstaka pannorna och de flagnande fläckarna nära takfoten. Inget av beskeden säger om taket är bra eller dåligt, bara vilket slags åldrande det är man har framför sig.
Uppgifter om hur pannetak besiktas och läggs om kommer från takläggarna på Svealand Takservice.
